The tårta

Lite sent, men ändå: den traditionella jultårtan. Kaka, grädde, jordgubbe och persika.

Meri kurisumasu!

Så kom då tomtemannen till Nya Zeeland. Han hade bland annat med sig en rugbytröja (lokala hjältarna Crusaders) med tillhörande socks. Fantastiskt! Nu är man ju komplett.

Goder Jul på er alla.

The Press Awards

Även på den här sidan vet man hur en långhelg kan förlängas. En glad kvartet på The Press ringde sig sjuka på fredagen - så jag fick ett samtal av en stressad nattchef.
Arbetsdagen inleddes med The Press Awards - chefredaktören prisade folk för det gångna året. Bland kategorierna fanns: Best hard news, Best soft news, Best picture, Best layout osv. Kategorin Best headline made by swedish guy dök aldrig upp så jag blev utan pris.
Prisutdelningen kändes ganska lättsam och prestigelös, men det gnisslades säkert tand här och där då någon kände sig bortglömd för åttonde året i rad!

Veckan som gick

Veckan gick i jobbets tecken. The Press-folket smiter iväg på julesemester och lämnar luckor i bemanningen. Vilket ju är bra.

Övrigt:
Klapparna nästan i hamn.
Kanjistudierna fortsätter.
Cykling? Ja.
All Blacks har utsett sin nya coach. Det blev den gamle som fick behålla jobbet trots fiaskot i VM. Han som borde fått uppdraget (Robbie Dean) hamnade hos fienden i Wallabieland istället.

Lördagsburgare

Lördagskvällen ägnades åt att försöka återskapa en äkta Mosburger - den mytomspunna japanska hamburgerrestaurangens paradnummer.
Lager 1: Bröd
Lager 2: Hamburgare
Lager 3: Senap
Lager 4: Majonäs
Lager 5: Riven lök
Lager 6: Köttfärssås
Lager 7: Tomat
Lager 8: Ost
Lager 9: Bröd

Burgaren var mumma.

Tomtarnas vaktparad

I söndags var det dags för den stora tomteparaden i centrala Christchurch. Det var en fascinerande blandning av reklamjippo och julefirande. Bland tågdeltagarna förutom olika företagare och nasare syntes: stans etniska grupper, Rockabillydansare, Darth Vader (med Han Solo som sin fånge), den lokala BMX-klubben, Falun Gong-gänget, Disneyfigurer en masse, diverse religösa grupper (med banderoller som "Jesus is the reason for the season") samt folk i djurdräkter. Tomten själv avslutade tåget tillsammans med sina renar i plast.

Tidig julyra

För att fira decembers första dag bakades det på lördagen lussekatter. Blev hyfsat nöjd med skörden, kanske något för välgräddade. Naho gav dem dock godkänt, men det var första gången hon mumsade på det gula guldet så hon har ju inte direkt något att jämföra med.

Man vs Nature (Part 2)

På måndagseftermiddagen kände jag mig stark så jag tog en tur mot Port Hills höjder (Mt Vernon närmare bestämt). Trampade på duktigt i uppförsbacken och lyckades ta mig upp något längre än vid det förra försöket. Är dock inte ens halvvägs på min väg mot toppen.

Buskröjning

The Summit Road Society är ett sällskap med frivilliga som hjälper till med att hålla Port Hills kullar i fint skick och idag fick de japansk respektive svensk förstärkning.
Lördagens uppgift var att klippa Broom - en buske med gula blommor. Oklart varför busken var ond (den såg ganska trevlig ut) men bort skulle den i alla fall. Ledda av en Park Ranger gick vi lös på de gula gynnarna. Till vår hjälp hade vi sekatörer och flaskor med dödsgift. Giftet duttades på buskens stubbe.
Det hela var gemytligt och våra buskröjarkamrater verkade uppskatta sina nya medlemmar.

Värmebölja

De senaste tre dagarna har det varit rena högsommaren på södra ön. Cirka 30 grader varmt i Christchurch. Hot, hot, hot!

Pingpong i Fendalton

Söndagen spenderades hos en av Nahos arbetskamrater där det bjöds på lunch. Undertecknad imponerade med att våga testa den japanska rätten Natto (som är klibbiga åldrade bönor. Kolla in här - www.justhungry.com/images/natto-spoonful.jpg). Smakade inte så illa, kan närmast beskrivas som grönmögelost.
Efter maten spelades det bordtennis i trädgården. Jag svek Stellan Bengtssons arv med minst sagt svagt spel. Naho visade däremot varför hon en gång i tiden var rankad åtta i Tokyo. Imponerande!

Man vs Nature (part 1)

Kl 10.00 gick färden söderut till foten av berget (Port Hills). Blandad cykling (stadstrafik samt smågator längs å).
Dagens uppdrag var att kolla hur bisarrt brant stigningen upp till toppen av de södra bergen är. Svaret blev: brant men inte galet brant (i alla fall på stället där jag tittade). Ge mig någon månad så kanske jag kan se lika hurtig ut som cyklisterna som passerade mig när jag stod och pustade i backen.

Skynda fynda

Extrapris på kyckling hos Mad Butcher! 9.99 dollar (cirka 50 kronor) kilot.

Stilla havet tur och retur

Måndagens frisksportaktivitet var cykling. Färden gick från Colombo street, Bealey Avenue, diverse smågator och sedan Linwood Avenue till Stilla havet och Ferrymead. Hemfärden gick via Ferry Road med medvind i ryggen och solsken i ögonen.

Fotbollspremiär

Vad: Premiär för fotbollssäsongen.
När: I söndags.
Var: English Park, St Albans. Arenan ungefär som Vingåkers IP eller Kanalplan.
Vilka: Canterbury United-Hawkes Bay.
Resultat: 1-3.
Kvalitet på spelet: Som svensk division 2 eller 3 kanske...
Bäst i hemmalaget: Nummer 11 som såg ut att vara 12 år.
Publik: Cirka 200-300.
Stämning: Lågmäld.
Huliganer: 0, om inte han i keps som buade åt en av bortalagets reserver räknas.
Maskot: Grön drake i plysch.
Övrigt: Gratis solkräm delades ut till publiken.

Kanji

Ho, ho! Jag har skaffat mig ett japanskt kanji-skrivtecken (eller snarare två) som kan läsas som Olle (O-rei) men samtidigt betyder "smart europee". Inte dåligt!

Kustpromenad

På tisdagen gick färden till kusten och Godley Head (cirka halvtimmes biltur sydöst från Christchurch) för lite vandring och naturupplevelser. Av de olika vandringslederna som fanns att välja på lät självklart The Tunnel Track mest spännande. Promenaden från berget ned mot havet bjöd på får, spänstiga penionärer, bunkrar från andra världskriget samt - en 110 meter lång tunnel. Finfint!

Jobb nummer två

Det kom just ett glatt besked i brevform från The Press. De vill ha mig som Casual Graphic Artist. Jobbet är liksom redigeringsjobbet på inhoppsbasis. Så nu har jag dubbla chanser att tjäna ihop till det dagliga brödet.
The Press grafikavdelning verkar trevlig (utifrån vad jag kände av från förra veckans besök och intervju). Chefen är en engelsman som ser ut som Talking Heads David Byrne.

Bildbevis

Det har kommit önskemål om bildbevis från gårdagens badorgie. Varsågoda.

Poolare

Cirka två timmars bilfärd i silverfärgad mazda norr om Christchurch ligger Hanmer Springs. Hit åker folk för att doppa sig i heta källor. Så även jag. Det bjöds på pooler i varierande temperaturer - från 28 till 41 grader. Medelåldern var relativt hög men stämningen god.

Wolverine på ingång

Den största nyheten i dagens The Press är att scener till den kommande Wolverinefilmen ska spelas in här på den södra ön i sommar. Bergen och sjöarna runt Queenstown lockar 20th Century Fox.
Så kanske är det hög tid att börja odla polisonger igen i fall de behöver en stand in till Hugh Jackman.
Läs mer här: http://www.stuff.co.nz/4242755a1860.html

Port Hills

När solen skiner och det är 20 grader finns det bara en sak att göra - mot bergen (Port Hills) i söder. Port Hills är mumma för de inte allt för äventyrliga vandrarna (som jag till exempel). Området ligger bara en kvart från stan, men känns ändå vildmarkigt.
Tisdagens vandring gick från Victoria Park till Sign of the Kiwi, där glass åts.

Nyheter: Måndag

1. Det blev inget graphic designerjobb hos Academy Publishing. De tackade artigt men bestämt nej, så ingen försäljning av Carlsson till kapitalet denna gång.
2. Grafikchef Mark på The Press ringde. Bokade in en intervju på torsdag kl 10.00.
3. Jag är nu stolt innehavare av ett nya zeeländskt skattenummer (IRD Number). Min skatteprocent är cirka 20 procent.
4. Det köptes kyckling hos The Mad Buthcher.
5. Jag cyklade runt Hagley Park på 40 minuter blankt.
6. Kvällsmat: Vårrullar (Harumaki).

Presspremiär

Så var då debuten som redigerare på The Press avklarad. Tro det eller ej, men jag överlevde och Pressfolket verkade nöjda - på fredag ska jag dit och jobba igen.
Att sätta rubriker på engelska var surealistiskt. Några gick igenom helt, andra skrevs om. Förutom det språkliga var det svåraste att sätta rubriker i ett utrymme någan annan skapat. Det gick till exempel inte att fuska med graden för att fylla ut eller knipa ihop en rad.
Min första rubrik blev den redan klassiska "Finance company orders high-rise mortgagee sale" i ekonomidelen. Mest stolt är jag över min cricketrubrik (se bild).
Klockan 22 skickades landsortseditionen. Det firades med - vin. Trevligt, men något överraskande för oss som är vana vid torrlagda redaktioner.
Mitt samlade intryck är positivt. Människorna var snälla och det var gemytligt. Heltäckningsmattan som sträcker sig över hela redaktionen gjorde sitt till.

Övning och intervju

Klockan 09.30 startade mitt dag på The Press. Efter lite pappersifyllande startade övningen i redigeringsprogammet Cyberpage (någon som hört talas om det?). Vi var fyra nykomlingar - en av dem trodde jag kom från Sydafrika pga av min udda accent. Jag tar det som en komplimang.
Det visade sig snart att redigeringen i NZ görs av två personer - en layoutare och en textredigerare. Min syssla tills vidare är textredigering, dvs textkortning, rubriksättning samt faktakoll. Inget layoutjobb alls.

Klockan 2 var det så dags för en intervju hos Academy Publishing. De gör galet annonsfinansierade tidningar i magasinsformat. Jobbet verkade vara mer som hederlig svensk redigering och layout jämfört med The Presskneget.
Pratade med anställningskvinnan Di i hela 50 minuter vilket är nytt personligt rekord. På fredag kan jag eventuellt få något slags besked (70 sökande, 6 till intervju).
Så just nu är jag redo att sälja mig till reklampressen. I alla fall tills jag varit på intervju om jobb som nyhetsgrafiker/illustratör på The Press. Igår fick jag mail om att jag ska bli kallad till sådan.

The return of åäö

Ser ut som jag kan nyttja åäö nu. Tack Naho.

The plot thickens

Idag kom det en budbarare fran The Press. Jag ar valkommen att bli en del av deras vikariepool for redigerare. Mycket trevligt besked, men jag hoppar inte upp i taket innan jag fatt reda pa hur mycket jobb jag kan rakna med... Upphetsat avvaktande kan mina kanslor beskrivas som.
Klockan 9.30 pa onsdag ska jag dit och halsa pa igen.

For att gora det hela lite mer spannande ringde idag ett annat foretag (gratistidningar och andra publikationer) och kallade till intervju. Jobbet ar som graphic designer (heltid). Pa onsdag ska jag dit (efter The Pressbesoket...). Kvinnan som ringde verkade trevlig. Oppnade med att fraga om jag deppade over All Blacks forlust i rugby-VM.

Fortsattning foljer.

The man and his ride

Efter att ha besokt alla cykelbutiker i Christchurch slog jag till i lordags. Det blev en gron/svart/vit Raleigh av sportigt snitt. Vacker och med nedsatt pris.
Premiarturen gick till Hagley Park dar vaxlar och stotdampare kunde testas i lugn och ro utan risk att fa en Holden i sidan.
Ho, ho, ho den ar sa fin sa. Maste nog ga ut och titta pa den igen.

Intervjun avklarad

Klockan 14.52 klev jag in i den pampiga The Press-byggnaden. Nattchef Kay (inte kladd i drakt utan i blus och kjol) hamtade mig i receptionen.
Vi pratades vid i cirka 20 minuter. Hon berattade om vad for slags tjanster de behovde folk till. Jag berattade om mig och vad jag ar for kuf.
De ar pa jakt efter redigeringsinhoppare till The Press samt gratistidningarna Christchurch Mail, Northern Outlook (samt en till som jag glomt namnet pa). Dagtid och kvallstid. Blandad redigering med allt fran sport till feature.
Det ar narmast omojligt att saga hur intervjun gick. Kay var glad och artig. Hon tittade pa mina arbetsprover och tyckte att redigeringen var "clean". Hon beholl arbetsproverna (skulle visa dem for nattchefen for det andra redigeringslaget) samt referensbreven. Ett gott tecken?
I borjan av nasta vecka ska hon hora av sig.

3pm at The Press

Tro det eller ej, men i dag horde The Press av sig.
Det gallde min odmjuka ansokan om att hamna i deras vikariepool for redigerare. Sa imorgon tisdag klockan 15.00 ska jag traffa redigeringschefen Kay (som over telefon lat som en snall kvinna i drakt). Hon ska visa lokalerna samt se vad jag ar for gynnare. Spannande ar ju bara fornamnet!

Annars allt lugnt. I dag ansokte jag om att fa ett nya zeelandskt skattenummer. Man vill ju gora ratt for sig.

Go Canterbury

De svart-roda hjaltarna fran Canterbury foll mot fienderna fran norr - Auckland (15-26). Hemmalaget saknade det ratta svunget. Dock trevligt att se rugby live.
Snabba fakta om rugbypremiaren:
Arena: Ami Stadium (agd av forsakringsbolaget).
Publik: Som ett Stockholmsderby. Typ.
Kost: Pommes och korv pa pinne.
Hejarklack: 0.
Halsdukar och pynt: Massor.

Tillstand fixat

Efter att ha koat i ottan utanfor immigrationskontoret har jag nu tillskansat mig ett arbetstillstand. Det hela gick ovantat snabbt och enkelt. 20 minuters gemyt med immigration officer Paul och det hela var fixat. Tillstandet jag fick ger mig ratt att soka jobb och arbeta fram till den 11 april (dvs sa lange Nahos tillstand galler).
For att fira detta inhandlades tva biljetter till lordagens rugbyhojdare Canterbury-Auckland. Vajert!

Ohanami

I lordags var det dags for Ohanami. Det ar da japanerna gar man ur huse for att ha picnic under blommande korsbarstrad. Farden gick till Hagley Park dar vi at medhavda mackor samt utsatte hyn for ondsint uv-stralning. Trevligt.

Bag of the week #2

Funky Pumpkin.
Salufor rotfrukter och annat nyttigt.

Fixat

Bilden till hoger visar mina lungor. Tva riktiga praktexemplar.
Ja, vantan ar over och jag har fatt mitt friskhetsintyg - samt den granna bilden av min insida.
Pa mandag ska immigrationskontoret besokas.

Waiting...

Det rader vantans tider i Christchurch. Har annu inte fatt mitt intyg pa att jag har halsan i behall. Enligt den spanstige Dr Bell ar resultaten tipptopp, men ett blodprov som skickats till Wellington maste atervanda innan han kan ge mig mitt friskhetsintyg. Skulle egentligen fatt stuffet i tisdags, hanvisades till att aterkomma i torsdags och i dag pa fredagmorgonen hade annu inte blodprovet dykt upp. Ska ringa igen senare.
Det hela kanns lite frustrerande da friskintyget ar sista pusselbiten innan jag kan stega till immigrationskontoret och ansoka om jobbvisum (partnervarianten).

Haka for victory!

Jag och All Blacks genomfor en kraftfull haka infor matchen mot Portugal.　Matchen vanns med 108-13.

Bag of the week

The Mad Butcher.
Saljer det mesta som kommer fran djurs kroppar.

Bakdag

Fredagen bjod pa bak. Slutresultatet blev inte mindre an sex stycken vitloksbaguetter. Tva av dem anvandes senare till kvallens middag: Teriyakikyckling. Mumma.

Den obligatoriska bilden

Undertecknad tillsammans med en kanguru, en wallaby eller en sallsynt stor hare.

Badchock i AU

Veckan i Australien bjod pa - trumm, trumm, trumm - pa bad. Se bildbevis till hoger.
Efter en simtur i det frammande elementet tvingas jag saga att det inte var helt obehagligt. Om situationen uppkommer kan det handa igen. Allmanheten ar varnad.
Nagra av intrycken fran veckan som gick: kangurur ar granna djur, biffpajer ar otroligt goda, surfkids ar ingen match for norra europas framste laserhallspelare, rugby ar en fantastisk tvsport.
Ar nu ater i NZ. Det kanns bra.

Driving lessons

Hor och hapna - jag har kort bil tva dagar i rad. Forsta turen gick fran New Brighton (forort som bjuder pa hav, pir, bibliotek samt fracka masar) till hemmet. Allt gick val, jag lyckades till och med kora in pa den smala garageuppfarten utan att orsaka allt for mycket skada pa magnoliabusken.
Idag korde jag hem fran marknaden som halls varje sondag vid Riccartons kapplopningsbana. Pa marknaden inhandlades en styck oreganoplanta som nu ska odlas pa trappen.
Ovrigt nytt: Har sokt jobb pa ett inredningsmagasin samt pa The Press (igen).
Imorgon mandag gar farden till Australien.

Kortfest

"Och pa den tredje dagen skola han skaffa bank- och busskort"

Med den draktkladda Amys hjalp gick bankarendet med ett huj. Med ett "Lovely dear" fixade hon inte bara ett utan tva bankkonton. Det ena med 7,60 ranta. Oj, oj, oj!
Busskortet var mer odramatiskt.

Framme

Lagom till att Nya Zeeland tog guld i damernas kula anlande jag till landet. Har inte markt av nagra vilda gladjescener annu. A andra sidan har jag i stort sett bara sovit och jetlagat till mig det senaste dygnet.
Resan gick bra, men var inte ovantat ganska lang. Bifogar en stamningsbild fran mellanlandningen i Singapore.

Packat och klart

Den nya zeeländska trunken är packad. Den slutade på en inte allt för imponerande vikt av 15 kilo. Som tur är har lådan (9 kilo) med annat stuff redan anlänt till öriket.

Katterna på bilden har inget med packningen att göra.

Please Mr Postman

Situation Kiwis första omröstning är avslutad.
En förkrossande majoritet önskar att jag ska tjäna mitt uppehälle som brevbärare på Christchurch gator. God tvåa blev redigerare och där efter Gollum-imitatör och diskare.
Under omröstningens gång har röster höjts för att även yrken som busschaufför och barnboksförfattare borde ha varit med som alternativ. Jag lovar att ha även dessa i tankarna när jobbjakten startar.

Återkommer snart med en ny spännande omröstning.

Uppe ur poolen (del två)

Det ser ut som att de nya zeeländska pärmbärarna menar allvar med att ta mig ur poolen och föra mig vidare mot det hägrande visamålet.
Fick detta meddelande idag:

"Decision Successful
Congratulations.
We are very pleased to confirm that your Expression of Interest has been successful.
You will shortly receive a letter inviting you to lodge an Application for Residence."

Fortsättning följer.

14 dagar kvar

Så var det bara två veckor kvar i det gamla landet. Lördag 25 augusti startar färden till det nya.
Det mesta känns ordnat så det borde inte bli någon panikpackning, men det är säkert något jag glömt. Var har jag nu passet...

Uppe ur poolen

Dagens stora överraskning kom från NZ Immigration:

"Congratulations. We are very pleased to confirm that your Expression of Interest has been selected from the Pool for further consideration."

Jag väntar dock in ett bekräftelsebrev innan jag ropar hej.
Men om jag verkligen är utvald ska nu nya zeeländska pärmbärare granska min ansökan om "residence visa". Om de gillar vad de ser går jag vidare till nästa steg där jag ska bevisa att jag är den jag säger mig vara.
Det är en lång väg kvar att vandra (Se grafiken: jag är på ruta tre), men det är ju alltid trevligt att bli plockad ur en pool. Det är ju inte var dag.

25 dagar kvar

Augusti är här och avfärden närmar sig. 25 dagar kvar innan British Airways plan lämnar Arlanda för London–Sydney–Christchurch.
Och så vädret: 8 grader och växlande molnighet. Skurar. I Christchurch alltså, även om vädret påminner om svensk sommar.

Under konstruktion

Billig arbetskraft håller just nu på att anställas för att skapa denna ödmjuka webblogg. Var god dröj.