Hos Yoshi

På måndagskvällen gick färden till Nahos jobb - restaurang Yoshi i Merivale. Naho var ledig så vi kunde båda koncentrera oss på ätandet. Den fryntlige kocken Yoshi bestämde menyn så det var spännande var gång en ny tallrik serverades. Middagen bestod av:
1. Inlagd gurka och sjögrässallad.
2. Friterad tofu.
3. Biff Tataki (tunna skivor som bara snabbt varit och hälsat på i stekpannan).
4. Sushi (10 bitar var).
5. Ankake (havsdjur och grönsaker i sås).
6. Kycklingbitar och sallad.
7. Karamellpudding och vaniljglass.

Det godaste var nog tofun samt sushin. Har dock fortfarande vissa problem med ålen.

Liten ledsagare

Läsekretsen har hört av sig och önskar en karta till den mastiga stadsvandringssatsningen. Varsågoda. Klicka på kartan så blir den hyfsat läsbar.
Siffrorna på kartan hänvisar till de olika delarna i stadsvandringen (1-5).
Då kartan är hyfsat stulen pekar den även ut andra saker som gratisbussar, offentliga toaletter samt köpcenter.

Stadsvandring del 5

Durham Street Methodist Church
Var: Durham Street.
Christchurch första stenkyrka, byggd 1864. Pengabrist gjorde att arkitekternas ritningar inte följdes helt ut. Bland annat skulle kyrkan haft en spira, men plånboken sa som sagt nej. Kyrkan ligger mitt emot tingsrätten.

Fortsättning på stadsvandringen följer.

Stadsvandring del 4

Cranmer Courts
Var: Cranmer Square.
Grundskola från 1876. Här fick även lärarkandidater öva på att undervisa. Hotades med rivning på 1980-talet men räddades. Består idag av lägenheter och en restaurang.

Stadsvandring del 3

Cranmer Centre
Var: Cranmer Square.
Här huserade Christchurch Girls High School (en av Nya Zeelands äldsta flickskolor) fram till 1980-talet. Idag ägs byggnaden av rikemansskolan Christ College.
Tegelbyggnaden murades ihop 1881, men har under 1900-talet fått flera tillbyggnader.

Stadsvandring del 2

Canterbury Provincial Council building
Var: Durham och Armagh Streets.
Byggdes mellan 1858-1865 och består av en trä- och en stendel. Lär vara ett fint exempel på stilen Gothic Revival. Granne med floden Avon och passeras av stans spårvagn.

Stadsvandring del 1

Med dryga veckan kvar i Christchurch bjuds det nu på en liten serie om stans äldre byggnader. Först ut:
Victoria Clock Tower
Var: hörnet Victoria St och Monteal St.
Själva urverket fraktades från England 1860 för att kröna Canterbury Provincial Council Building (se nästa inlägg). Klockan var dock för tung för träbyggnaden så den stuvades undan tills 1897 och jubileet av drottning Victoria då den placerades i hörnet High St och Manchester St. 1930 ansågs klocktornet vara en trafikfara och flyttades till platsen där det står idag.

Fritt fram

När frukosten var avslutad ringde konsuln från Wellington. Hon berättade att migrationsverkets kvarnar malt klart (överraskande snabbt - bara två månader och ett par dagar) och att Naho fått uppehållstillstånd. Vajert! Nu slipper vi ta oss in i landet via våtmarkerna vid svensk-finska gränsen. Det var plan b. Plan c var kubansk jolle från Riga.

Långfredagsboll

Långfredagen firades med ett besök på Ami Stadium. Christchurch Crusaders tog emot de tasmanska grannarna Waratahs från New South Wales. Rugby är sporten och ligan heter Super 14 - de bästa lagen i Nya Zealand, Australien och Sydafrika drabbar samman. Hemmalaget vann ganska bekvämt med 34-7 och toppar serien efter sex vinster av sex möjliga. Förutom rugby bjöd evenemanget på stämningsmusik av Carl Orff, ryttare på innerplan samt friterad korv på pinne i pausen.

Den gamle och havet

På tisdagen blev det havet igen. New Brighton denna gång.

Sumner

Efter att ha varit med lite prylar till återvinningsstationen styrde vi vidare till Sumner för att ta oss en titt på Stilla havet. Trots månaderna här tycker jag fortfarande att det känns märkligt att ha det "exotiska" havet som granne.
Cave Rock (klippa urholkad av tidvatten och vind) bestegs. Som den Sagan om ringen-fantast man är tyckte jag att klippan hade vissa Mordorkvaliteter.

Stärkande promenad

På lördagen fingicks det. Hagley Parks norra delar samt Mona Vale besöktes.

Intensivkurs

Söndagen bjöd på en riktig intensivkurs i japanska. Åtta och en halv timme av lyssnande (samt ödmjuka försök till konversation från min sida) tillsammans med Nahos före detta arbetskamrater. Trevligt även om hjärnan var hyfsat full på slutet.
Maten då? undrar vän av ordning. På menyn fanns degknyten, vårrullar, risdegsbollar, paj och ett par kakor.

Litet bo

Idag fixades boendet i Japan. Valet föll på Makuharihongo som ligger i Chiba, 40 minuter öster om från Tokyo. Japans svar på Södertälje alltså!
Lägenheten på 24 kvadrat ligger två minuter från tågstationen. Det är Soubu Line, den gula linjen som gäller.
Makuharihongo, Makuharihongo, Makuharihongo... det kommer krävas lite träning för att komma ihåg det namnet.

Fisken heter lax

Onsdag och efter att ha köpt flyttkartong samt lämnat åter Hellboyboken på biblioteket i Papanui dirigerade Naho ut mig på landsbygden. Målet var en restaurang där man fick äta lax från Akaroa. Mumma, så klart. På kvällen jagades rader på The Press.

Inställda kineser

Dagens höjdpunkt skulle egentligen ha varit den kinesiska festivalen på Victoria Square (med 100 000 lyktor, typ). Men då det ska bli regn och åska ikväll ställdes evenemanget in. Vi spurtade i alla fall dit och kollade på lyktorna i dagsljus och innan de packats ihop. Sedan spatserades det till botaniska trädgården för lite blomsterprakt. På vägen hem lockades vi till Cathedral Square av ljudet från säckpipor.
Nu har det börjat regna.